Star gick i tredje ring å Gymnasiumet. Hon var en otroligt populär tjej som alltid hade mängder med folk efter sig. Hon vara aldrig ensam i skolan. Hon var tjejen som alla ville vara. Hennes långa blonda hår som räkte ner halvvägs till rumpan. Hennes perfekta kropp, hennes så otroligt blå ögon som lyste när hon kom gående. Hon var tjejen som killarna vände sig om efter och alla ville vara. Hon var tjejen som allt trode hade ett SÅ perfekt liv. Men det var mycket som de inte hade en aning om. Ingen hade någonsit varit hemma hos henne.

Star var bara två år när hennes pappa gick bort i en flygplans crach. Hon hade mer eller mindre bara sätt honom på bild och kom inte ihåg mycket alla som tiden med honom.
Hennes mamma hade totalt brutit ihopp och hade varit svårt deprimerad och börjat dricka aldreles för mycket alkohål sedan flera år tillbaka.
Pamela låg alltid hemma eller var hoss deras granne och drack. Star kände så mycket hat och ilska mot sin mamma som hade lämnat allt jobbigt till henne. Hur kunde hon tro att Star skulle orka? Hur mycket Star än försökte så viste hon att en dag skulle hon få flytta från den så vackra lägenheten. Igen skulle hjälpa dem om dom inte hade råd mer. Ingen kunde ställa upp mer än de redan gjort för henne och mamma..

Varje dag efter skolan gick hon hem och gjorde sig i ordning för att gå på en shopping tur med sina vänner. Men aldrig att hennes vänner fick följa med henne hem. Hur vackert det än var så trode hon inte att henne vänner skulle förstå det där med hennes mamma. Tänk om hon skulle skämma ut henne mitt framför alla vänner. Nej det kunde hon inte riskera. Vännerna var allt hon hade.

När Star var med sinna vänner blev det mycket fester och mycket ute liv. Något som hon ibland tyckte var jätte roligt men också kunde käna var ett måste. Något som hon själv kännde som en plikt efter som hon var som en ledare för alla andra.
Men ibland åkte hon till stallet för att gömma sig. Komma bort från allt jobbigt. Att bara få gråta ut hos sin älskade sköt häst.
När hon var i stallet fann hon sin ro. Där var hennes uppgift så självklar. Hon skötte sin häst, red den och gjorde allt som skulle göras.
Bonefire var hennes älskade sköthäst. Han hade nästan svart päls med en stor vit bläs. Hans man och svans var svart och otroligt välvårdad.
Han var bara fem år men så snäll. Star älskade att hålla på med honom. Hon red ofta ut i skogen och var borta så länge hon vågade.

En dag när Star kom hem från stallet var det lite för tyst i lägenheten. Hon knackade på Pamelas dörr men ingen svarade. Hon gick ut i köket.. Där såg det ut som om någon hade slängt ner en bomb. Hela köket hade mat, flaskor, burkar och glasspliter över sig. Hon började undra vad som hade hänt men ingen sågs till så hon började städa upp.
Efter att ha städat upp i nästa tretio minuter hörde hon hur någon ramlade i badkaret. Hon sprang ut ur köket och in i badrummet. Där hittade hon sin mamma blodig och avsvimmad. Hela det vita kaklade badrummet var nerblodat den stora spegeln med guld ram hade ramlat ner och gått sönder i tusen delar. Hon skakade henne men fick ingen kontakt. Hon ringde efter en ambulans och snart var den på plats. Mamma andades men det vara knappt. Star åkte med ambulasen in till sjukhuset. Väl inne på sjukhuset fick hon sitta i väntrumet när läkaren undersökte hennes mamma. Sjukhuset hade mycket folk som sprang runt. Det var kala väggar någon tavla hängde långt bort i den låna koredoren men annars var det helt tomt på de vit målade väggara. Efter en lång stund kom en sköterska och frågade om vad som hade hänt. Star kände sig aldeles kall i kroppen. Hon började att berätta att att hon kom hem från stallet och började städa och att helt plötsligt hade det låtit en massa från badrummet så hon hade gått in och hittat sin mamma där på golvet. Sjuksköterskan tackade för hjälpen och gick sedan vidare in i rumet där Pamela låg. Efter en timme kom en annas sköterska och Förklarade vad som hade hänt och hur pamela mådde, Hon hade druckit aldeles för mycket och blivit alkohålförgiftad.
Men nu kunde Star gå in till henne. Hon sov men Star fick gärna sitta vid hennes sida.

Sköterskan sa: - Hon hade änglavakt. Hade du inte varit där hade hon nog inte varit vid liv nu.

Star bara nickade. Hon tog sin mammas hans i sin och önskade bara att hon skulle vakna. Hon satt där och pratade med sin mamma i timmar. Till slut vaknade Pamela. Hon såg på sin dotter och sa: - Nu får det vara slut på allt det här.
Star fick inte fram ett ljud. Hon kännde sig väldigt besviken på sin mamma men sammtidigt var hon så otroligt lättade att hon levde. Nu skulle hon också ändra på sig.

Några dagar hade gått och äntligen skule Pamela få komma hem från sjukhuset. Star åkte till sjukhuset för att åka hem tillsammans med Pamela.
Väl hemma öppnade Pamela dörren. Där stod alla vänne,r alla släktingar och alla de kännde. Star hade samma dag som allt hände bestämt sig för att alla skulle få veta. Allt det som varit så hemligt i alla år skulle nu alla få veta. Så de skulle kunna förstå och stötta dem i framtiden. Pamela såg strålande ut. Och från den dagen vista alla om deras livsöde och alla stöttade dem. Ingen av Stars vänner hade tagit avstånd från henne snarare tvärt om. Nu började de förstå varför hon ibland drack för mycket ute och på fester. Men det var slut på allt det från och med nu. Nu skulle de bli en riktig familj. Varken Star eller Pamela har druckit en drope alkohål sedan den dagen.

Slutet gott allting gott!

AV: Stephanie Lagerdahl Molin 2007

Skrev den idag till mitt skolarbete. hehe! Vad tycker ni???

Jag vill snart göra en Britney