Sjuk...
Ja nu sitter ja här och kan fan knappt tro att det e sant.Jag har så ont i ryggen att jag knappt kan gå. Jag har FOGLÅSNING. Ja de e sådant man får när man e gravid. Inte alls kul så nu ska man bråka med försäkringskassan om det här oxå.. Alltid lika kul å få ut pengar.. :S
Men jag kan ju inte göra så mycket. Kan knappt gå ut med hundarna. Känner mig helt hadikappad.
Var i Stockholm idag. Hälsade på mamma. Resan till sthlm var inte så rolig eftersom jag mer eller mindre bara var ivägen. Stefan och Johan skulle på handboll och dom var redan sena och det gjorde ju inte saken bättre att jag var med som skulle hem till mamma. Jag åkte tunnelbana från globen vilket jag tyckte var jätte obehagligt efter allt som hänt de senaste dagarna i t-banorna i Stockholm. Men ja det va inte mycket att göra. Väl hemma hos mamma Fick ja lite mat och sen drack vi te. Mamma ränsade som vanligt och jag fick med mig en hel baklucka med saker. Ska sälja dem på tradera. KOLLA PÅ ACQILA!
Känner mig utmattad. Känns som om jag verkligen skulle behöva göra massa saker men orkar inte. Har ingen ork i kroppen alls. Mycket jobbigt!
Är besviken på allt. Känner inte igen Stefan just nu. Vet inte om det är jag som förändras massor eller om det är han. Känner mig ledsen hela tiden. Jag försöker förklara men det är exakt som omhan inte vill förstår mig alls. Ochså blir han arg på mig och då börjar jag gråta. Jag Känner det som om jag bara vill gråta hela tiden. Känns som om han bara vill få ut mig ur hans liv. Är ju väldigt försent för det.
Igår var vi och tittade på en lägenhet. Den var fin men jag tyckte den var liten och Stefan verkade inte jätte intresserad. Sammtidigt är jag jätte stressad över var vi ska bo. Jag kan inte bo i en etta på 40kvadrat med en hund och ett barn, själv. Jag vet rent ekonomiskt inte alls hur jag ska bete mig längre. Jag har oftast så jag klarar mig för dagen men så kan man inte leva med ett barn. Det är ohållbart. Jag känner INGEN kärlek från honom alls just nu och jag vet varken ut eller in. Man ksn inte leva tillsammans bara för att en vill det. ELLER?
Jag är så otroligt nere just nu. Sjuk, arg, ledsen, besviken och så otroligt ENSAM. Fy vad jag inte vill mer. Önskar jag kunde lösa allt själv men det e ju nästan omöjligt. Jag kan ju inte direkt bara ta mina saker och dra. Jag vill inte ge mitt barn den uppväxtn jag hade men nu ser det inte bättre ut. Fy fabian jag orkar inte mer.
HJÄLP!!
Men jag kan ju inte göra så mycket. Kan knappt gå ut med hundarna. Känner mig helt hadikappad.
Var i Stockholm idag. Hälsade på mamma. Resan till sthlm var inte så rolig eftersom jag mer eller mindre bara var ivägen. Stefan och Johan skulle på handboll och dom var redan sena och det gjorde ju inte saken bättre att jag var med som skulle hem till mamma. Jag åkte tunnelbana från globen vilket jag tyckte var jätte obehagligt efter allt som hänt de senaste dagarna i t-banorna i Stockholm. Men ja det va inte mycket att göra. Väl hemma hos mamma Fick ja lite mat och sen drack vi te. Mamma ränsade som vanligt och jag fick med mig en hel baklucka med saker. Ska sälja dem på tradera. KOLLA PÅ ACQILA!
Känner mig utmattad. Känns som om jag verkligen skulle behöva göra massa saker men orkar inte. Har ingen ork i kroppen alls. Mycket jobbigt!
Är besviken på allt. Känner inte igen Stefan just nu. Vet inte om det är jag som förändras massor eller om det är han. Känner mig ledsen hela tiden. Jag försöker förklara men det är exakt som omhan inte vill förstår mig alls. Ochså blir han arg på mig och då börjar jag gråta. Jag Känner det som om jag bara vill gråta hela tiden. Känns som om han bara vill få ut mig ur hans liv. Är ju väldigt försent för det.
Igår var vi och tittade på en lägenhet. Den var fin men jag tyckte den var liten och Stefan verkade inte jätte intresserad. Sammtidigt är jag jätte stressad över var vi ska bo. Jag kan inte bo i en etta på 40kvadrat med en hund och ett barn, själv. Jag vet rent ekonomiskt inte alls hur jag ska bete mig längre. Jag har oftast så jag klarar mig för dagen men så kan man inte leva med ett barn. Det är ohållbart. Jag känner INGEN kärlek från honom alls just nu och jag vet varken ut eller in. Man ksn inte leva tillsammans bara för att en vill det. ELLER?
Jag är så otroligt nere just nu. Sjuk, arg, ledsen, besviken och så otroligt ENSAM. Fy vad jag inte vill mer. Önskar jag kunde lösa allt själv men det e ju nästan omöjligt. Jag kan ju inte direkt bara ta mina saker och dra. Jag vill inte ge mitt barn den uppväxtn jag hade men nu ser det inte bättre ut. Fy fabian jag orkar inte mer.
HJÄLP!!
Kommentarer
Trackback
